C-P ett ord ett jävla ord...



Jag har en liten kille på 20 månader Gustav!
Han fick en C-P diagnos i går. Jag är fortfarande i någon sorts chock tillstånd. När jag kom hem från jobbet i går kväll och fick höra resultatet från neurologen. Kändes det nästan skönt att vi fått svar på vad som varit fel. Fast vi hade väl hoppats på att det var nånting enkelt med höften eller så. Och jag fokuserade väl mest på att försöka få min förtvivlade sambo att se ljuset i tunneln. Men igår hann jag helt enkelt inte känna efter.  Nu idag när jag var inne hos min närmsta chef och varnade om att det kunde bli en del frånvaro pga div remisser, så slog insikten mej med full kraft. Jag bröt ihop totalt, helvetes jävlar där satt jag och bölade på jobbet. Efter det här har jag sprungit på toa och bölat stup i kvarten hela eftermiddan. Ville väl bara skriva av mej lite,

Kommentarer

  1. Känner med er, tårarna rinner hos mig med.
    Jag vet att det kommer att bli bra Lilla Gustav
    är en mycket duktig liten kille.
    Gustaf har en underbar familj som kommer att ge honom allt stöd som ha kommer att behöva.
    Puss och kram!/Mamma

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg